erikssonlindaa

You miss the feeling when you step outside
And then your mind comes all untied
And then you open up your eyes
And you don't feel lonely

And it feels bad now but it's gonna get better
Someday

Det här är ju hur svårt som helst. Lägger ut några bilder istället för att skriva.

Jag har inte specillet många drömmar, som de flesta andra har. Min dröm är att flytta till Stockholm till egen lägenhet. Hitta en kille som jag kommer att leva med, och skaffa en familj.
Det är väl det jag drömmer om, inte speciellt mycket mer.

Måndag: Grattis Linda. Har varit med i ett luciatåg där man inte sjunger utan man tecknar. Sett ett luciatåg med Richard och Sofie. Nodo med Lina, Pontus, Richard, Flesh och Sofie.

Tisdag: Vettefan alltså. Vad händer då?

Onsdag: Fika med Lina.

Torsdag: Vad händer då?

Fredag: Jag och Mange har lokalfest. Det kommer bli så jävla kul.

Lördag: Grattis Mange. Ut på krogen.

Söndag: Tatuering förhoppningsvis. Hoppas Hoppas.

Mina syskon eller mitt syskon ska jag väl säga kanske. Jag har en syster som är 21 och heter Sofie Eriksson. Vi två är exakt likadana i sättet och även med våran humor. Endel säger att vi är lika men jag kan inte se någon likhet alls, vi brukar stå i hennes lägenhethiss och kolla på varandra och försöka hitta någon likhet men det blir bara att vi gör grimasher istället. Jag och Sofie har inte alltid varit såhär tajta, utan det började väl någongång vid förra sommaren, vi har nästan hatat varandra före det och det känns faktiskt lite konsigt. Nu kan jag säga att jag skulle inte kunna leva utan henne, och vi har riktigt fina minnen tillsammans.
Jag älskar att när vi åker bil och lyssnar på musik så sitter vi och skriker till musiken, sitter och gör miner till varandra helt random och trotsa mot mamma och pappa, det är vi det. Nu ligger vi i soffan och ser Narnia, det känns skönt att vara med min syster 20 minuter innan min födelsedag.

Du är underbar och världens bästa syster, helt klart <3 


I min handväska har jag ett schema, p-piller, en penna, nycklar, skåpnyckel, vill ni veta mer? Okej, ett hårspray, just nu ett teckenspråkshäfte med luciasånger och inget mer.

Adjö.

Igår skrev jag inte om något ögonblick för jag kom bara på några dåliga ögonblick som jag inte ens vill dela med mig av.
Men idag ska jag då skriva om min tro. Jag är inte ett dugg religös så jag har ingen tro inom det man jag tror ändå på att det finns liv på någon mer planet och inte bara jorden, inte kanske människor men ni fattar vad jag menar. Jag tror även på ett liv efter döden, att man är en helt annan person eller kanske något annat som t ex en giraff. Nä okej, kanske inte men ändå en annan person.

Kan man bara ha en bästa vän? Nej, det var väl det jag trodde, men bara för att man ska skriva om sin bästa vän så antar jag att det är en.
Jag måste säga att jag har fruktasvärt underbara vänner och alla dom betyder mycket för mig. En som jag har känt sen jag började ettan på Strömbacka, det är Emilia Lundmark även kallad milla. Våra minnen tillsammans kan vara lite skumma eftersom att vi gör ganska tokiga grejer, kanske låter lite konsigt men så är det. Vissa kan tycka att vi är jobbiga och det kan jag även förstå, vi kan sitta och skratta åt något helt random som inte ens är kul egentligen. 
Händer det någonting eller att jag inte mår bra så pratar jag med Milla och det är skönt för hon är så förstående och du får en glad. Puss! 

Jag är tacksam över att jag har en sån fin vän som dig, Emilia ♥
 

Min dag idag har varit sjukt bra, jag har skrattat som alldrig förr. Jag, Milla, Elina och Malin fick två nya vänner i maten idag också, vi gick och hämtade mackor och när vi kommer tillbaka så sitter den en kille där så när vi kommer dit så märker han att han satt sig fel, så han går iväg och lämnar sin kompis tallrik kvar. Han kom iallafall och hämta sina grejer och vi skrattade, elakt jag vet. Sen retade jag Milla för att hon skalade korven, så att båda blev äcklade och slutade äta.
När vi slutat så går jag och Milla in till stan och vi blir övertrötta. Vi sjunger "skala korv" istället för "skala banan", det var jättekul just för stunden. Vi är lite konsiga men det gillar jag.
För någon timme sen så åt jag en chokladbit och inser att jag dregglar, men jag inser det inte förrän dregglet kom på mina jeans. Så in i tvätten med dom.

Idag har jag ätit rostade mackor, mjölk och chips. Adjö

Ja, då var det dags att prata om mina föräldrar då. 

Min pappa heter Mikael Eriksson och är 47år, är uppväxt i sjulnäs. Han älskar bilar och vill ha nya bilar hela tiden. Pappa har alltid tjatat om att han vill ha en mustang cab, även vi också men han lurade oss att han skulle till Stockholm med jobbet men kommer hem med en silvrig mustang cab. Han kunde bara inte sluta le. Jag älskar min pappa, han är nog den roligaste personen jag vet med sina dåliga skämt. Dåliga skämt kanske jag inte ska säga eftersom att vi ha samma humor men vi skrattar åt allt. Pappas prinsessa är väl alla flickor, och även jag. Alla säger även att jag och pappa är merst lika.

Min mamma heter Catrin Eriksson och är 46år, uppväxt i det hus jag bot i nu, alltså på furu/mossen. Hon och pappa flyttade till dörrnäs när Sofie var liten, men flyttade tillbaka till huset hon växte upp i när mormor och mprfar flyttade till en lägenhet i stan. Mamma älskar att baka och laga mat eller kanske inte alltid men less kan man ju alltid bli. Vi bråkar väl lite då och då som alla andra gör, lite senrare blir vi vänner igen. Jag älskar mamma ändå. Hon har även den "dåliga humorn", och det är så skönt att hela familjen skrattar åt samma saker. 

Min familj är ganska snarlik sunes familj. Alltså rune, karin, sune och håkan, tjejen är dock inte med.
Jag älskar er.

Min första kärlek var Rasmus, och första kärleken kommer man ju alltid ihåg utan och innan. Något man aldrig kommer att glömma.
Kan väl inte säga att vi var tillsammans länge, utan något hände och det tog slut. Eftersom att vi har samma vänner så var vi tvugna att umgås med varandra ändå, fast det kunde vara väldigt jobbigt. Vi började gilla varandra igen, men det hände ingenting och allt sket sig igen, vi sårade varandra hela tiden och ingen mådde bra utav det. Det fortsatte iallafall mer än ett år men inget hände ändå. Vi gav upp tillslut.
Vi är absolut bra vänner nu och har massa roliga minnen tillsammans och det är jag verkligen glad över. Jag gillar Rasmus och vänner är något vi alltid kommer att vara.

Tack och hej.

Såg på Camillas blogg att det tydligen är det här man ska göra. Så jag gör det väl också. Dock så har det ju gått två dagar, så jag hoppas väl kanske över dom.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick

Imorse så kände jag lukten av parfym, och nog hade jag rätt. Mamma hade råkat stöta till flaskan så att den åkte ner i golvet. Det var pappas nya parfym. Jag kan säga att det luktar herrparfym i hela huset, inte för att det gör mig något eftersom det luktar gott.
Idag har även alla varit jätteskumma, ingen som varit normal alls.
Ikväll så åkte jag till Kajsa, där även Camilla och Milla var. Vi gick till nodo men det var fullt där så vi gick och köpa glögg på ica och gick tillbaka till Kajsa för att mysa. Hur mysigt som helst hade vi, pratade, sjöng (falskt), skratta åt ingenting och massa mer. Jag tycker om dom där tjejerna tror jag! Puss!